Vad äter du när ingen ser på? Vad gör dig glad? Vad gör dig ledsen? Vad tröstar dig?
I den här föreställningen vill vi med nyfikenhet, humor och på största uppriktiga allvar undersöka vår relation till mat som plats för hemligheter.
Vad kan vårt hemligätande berätta om oss som människor? Och vad händer om vi gläntar på dörren till det där hemliga rummet och delar med oss av det till någon annan?
Det var i samtalet om våra egna hemliga menyer som idén om den här före- ställningen kom till. Om att äta jordnötssmör direkt ut burken i sängen, crunchy eller creamy spelar ingen roll. Chokladmjölken som dricks direkt ur kartongen på stående fot i ljuset från den ännu öppna kylskåpsdörren. Vi pratade om hur vårt eget ensamätande kan upplevas både livsnödvändigt, hämningslöst, skamfyllt och fyllt av lust. Om känslan av både makt och kontrollförlust. Ett slags ingenmansland där allt är tillåtet och samtidigt förbjudet. Ett särskilt perspektiv vi vill undersöka är kopplingen mellan maskulinitet, identitet och ensamätande som vi upplever som ett oberättat område.
Det vi stoppar i oss när ingen ser på är inte bara relationen mellan handen och munnen utan också mellan oss själva och samhället. Mellan prestation och samvete, kropp och hjärna, svält och proppmätt. I det till synes enkla och igenkännbara ryms berättelser om vilka vi kanske skäms för att vi är, vilka vi är i hemlighet och vilka vi drömmer om att vara.
Saker vi äter när ingen ser på är en fysisk, färgglad och associativ skam- och njutningskarneval. En maxad middagsbjudning genom våra allra mest hemliga rum.
